Påverka Kungsbacka

En elev på gymnasiet spenderar ungefär 32 timmar i veckan i skolan. Av dessa timmar läggs några på matte, några på språk, några på naturorienterande ämnen, några på samhällsorienterande ämnen, och så vidare. Men läggs några av dessa timmar på att lära oss ungdomar att påverka?
Många anser att ungdomar är lata och oengagerade och inte tar de chanser som finns för att påverka. Och det stämmer säkert, men jag tror också att vi till viss del gör det av okunskap och för att vi är ovana. Om inte möjligheten finns någonstans i bakhuvudet, om vi inte ens tänker tanken att vi faktiskt kan göra något i samhället, är det då vårt fel? Eller är det våra föräldrars fel? Eller samhällets fel? Det kanske inte är någons fel, men det är i alla fall ett problem som går att göra något åt. Om vi i skolan, där vi tillbringar väldigt mycket tid i flera år, får information och kunskap om hur vi kan påverka och att vi faktiskt har möjligheten att påverka kanske vårat tankesätt kring hela grejen kan ändras. Om vi får höra att vi kan påverka saker och göra skillnad, istället för att ingen lyssnar på barn och ungdomar, kanske vi tänker ”det här suger, det ska jag ändra på” istället för ”det här suger men det finns inget att göra åt det”. Om den tanken finns, så kan vi sedan välja om vi vill ta lite eget ansvar och göra något eller luta oss tillbaka och låta någon annan ta tag i problemet. Men då finns i alla fall medvetenheten där. Att vi kan påverka. För det kan vi!

 

En minoritet av Sveriges ungdomar ägnar sig åt politik idag. Många anser att politik är för vuxna och att besluten som ska tas inte rör dem. Men samhället behöver deras röster. Man behöver få unga att förstå att politik handlar om samtligas intressen och är därmed tämligen viktigt att hänga med i.

Bland yngre generationer ses politik som något tråkigt och oväsentligt. Men det kanske inte är så konstigt? Man vågar inte drömma om att man skulle kunna påverka för att man som ung i samhället inte har erfarenhet av politik. Mycket av ungdomars tid går åt till skolan och där pratar man alldeles för lite om politik. Oavsett inriktning på gymnasiet, i grundskolan eller till och med på dagis borde man få chansen att lära sig om hur politik går till i anpassad form efter ålder. Om man redan från start kommer i kontakt med ämnet blir det inte lika främmande när man fyller 18 och har rätt till att rösta i de stora valen.

Enligt Statistiska Centralbyrån var det över tjugo procent från åldrarna 18-29 år som valde att inte rösta i riksdagsvalet. Det är alltså över 300 000 människor av det svenska folket som väljer att inte dela sin åsikt om styret i landet. Många är säkert förstagångsröstare och har inte tillräckligt med information och vet inte vad de ska välja. Vad som behövs är mer information riktad åt yngre som ännu inte får rösta men som ändå skulle gagnas av den. Valkampanjerna borde också anpassas mer efter oss yngre i samhället så att fler lockas av att ta till sig dem. Dessutom är riksdagsvalet inte enda sättet att påverka sin omgivning. Ungdomar under 18 år kan söka eller komma i kontakt med ungdomsfullmäktige i sin kommun och påverka beslut där. I olika kommuner finns verksamheter som hjälper ungdomar att påverka. Men vad som saknas är kunskap om dessa, vilket också borde tas upp mer om i skolan. Varje kommun har heller inte ungdomsfullmäktige och det gör det ännu svårare för ungdomarna att tro att dem räknas.

Jag tror att fler platser där ungdomar kan umgås och syssla med politik på ett roligt sätt skulle fånga mångas blickar. Där kan man peppa och ge varandra det självförtroende som behövs för att våga ändra på något i samhället. Allt måste inte fortsätta vara som det alltid varit i samhället. Man kan påverka oavsett ålder bara man har tålamod och är målinriktad!

 

Är du mellan 14-20 är du välkommen att lämna in förslag om förändring till Kungsbackas egna förslagslåda för ungdomar. På webbplatsen barbrobetalar.se finns det möjlighet att lämna in förslag under de två första veckorna på varje termin, som man den sista veckan sedan röstar på. De förslagen som fått flest röster diskuteras på rådslag mellan ungdomar och politiker. Om förslaget är tillräckligt intressant att förverkliga, skickas det sedan vidare upp i det politiska systemet.

 

Barbro Betalar leds av en arbetsgrupp med både vuxna tjänstemän och ungdomar. Vi har träffat Theo Hessler, fd. ordförande för Barbro Betalar. Efter att ha vistats en del på Kungsbackas ungdomshus Elektronen, fick han reda på organisationen och redan efter ett möte hade han bestämt sig för att vara med. Det som drev honom var att ungdomar hjälper ungdomar och att man får träffa politiker för att påverka.

 

Theo tycker själv att de får påverka väldigt mycket. Han säger att det inte är svårt att få igenom ett förslag, så länge det gynnar många ungdomar i Kungsbacka. Stängslet mellan spåren på kba station, sänka priserna på bio på måndagar och torsdagar och en centrifug vid vägen utanför Ljud&Bildskolan, är bara några exempel på förslagen som Barbo Betalar lyckats få igenom. De har något de kallar för den "vanliga" bankomaten, som innefattar en budget på 100 000 kr varje år. Det är denna man söker pengar till för mindre saker, te.x spelningar på Elektronen och filmkvällar men också för att te.x starta ett nytt fotbollslag.”Kampanjen” hålls 2 gånger om året där man får lämna förslag på barbrobetalar.se, där man sedan röstar. Du kan lämna förslag om bättre skolmat, att bussarna ska gå oftare osv. En sak de har arbetat med länge är skolkort till alla ungdomar i Kungsbacka. Om förslaget får flest röster går det vidare till ett rådslag tillsammans med politiker, Barbro Betalar-gruppen och de som lämnat förslaget.

 

Många förslag till Barbro Betalar handlar om kollektivtrafiken i Kungsbacka. Ett av de populäraste förslagen är gratis busskort till alla skolever.

Foto:  Lisa Palmgren och Clara Bergstedt

 

Tina Palmér går på Ljud&Bildskolan i Kungsbacka och hon har velat få igenom förslaget om en basketplan på skolgården. Hon berättar om hur hon fick samla in namnlistor till basketplanen som speciellt hennes klass hade tjatat om att få. Men när hon undrade vilka som ville gå med och prata med politikerna fick hon inget gensvar. ”Då var det inte en käft som räckte upp handen, det var bara jag liksom”. På varje klassråd hade det pratats om basketplanen, men när det väl fanns en chans att få det genomfört ställde ingen upp. Hon tycker inte det är någon idé att klaga om man inte är redo att göra något för en förändring.

Tina fick med sig några från musikklassen på skolan som tyckte förslaget var värt att lägga lite tid på. När de var på Barbrokratidagen fick de först lyssna på en föreläsning om någon form av ungdomsorganisation som hade bra kontakt med politiker i Borås, efter det fick de kolla på förslagen och rösta på vilka de tyckte var mest relevanta. De förslag som då var mest relevanta fick man föra fram för politikerna som senare kom och hälsade på på elektronen. ”Det var väldigt intressant och lärorikt att få sitta ansikte mot ansikte med riktiga kommunpolitiker och se vad det är för jargong de har och hur man måste gå tillväga för att få fram någonting viktigt, man måste ju verkligen vara bra på retorik och på att snacka liksom.”

När vi frågar om vad Tina fick för respons, om politikerna lyssnade på vad hon och de andra hade att säga fick vi svaret att det var olika. Hon fick uppfattningen att den ena politikern hon pratade med inte lyssnade speciellt noga, och till och med avbröt henne när hon skulle ställa en fråga. ”Då fick ju jag vara lite snabb och säga att, ”ursäkta, men jag tror inte riktigt du uppfattade min fråga för jag fick nämligen inte framföra den ordentligt”, så man får ju vara väldigt skarp när man snackar med dem så att de inte struntar i en och kör över en”. Hon tycker att det är bra att de finns sådana mingeldagar, så att ungdomarnas röster blir hörda – det är ju de framtida rösterna. Ungdomar tappar hoppet om de känner att de inte får någon respons av politikerna, att man inte känner att det är någon mening att rösta då, tror hon.

Hur gick det då med förslaget om en basketplan? Politikerna menade att en basketplan inte skulle tillfredsställa allas behov och att en fritidspark med olika aktiviteter i så fall skulle vara bättre. Det skulle ju bara vara ännu bättre tyckte Tina. Hon berättar att det har ryktats om att förslaget har gått igenom, men ingen har kontaktat henne. En av de som följde med henne till mötet med politikerna hade hört att förslaget gått igenom och att en fritidspark skulle byggas, men än så länge verkar det bara vara rykten.

Efter förslaget med basketplanen gick Tina med i Barbro Betalar. Hon berättar att eldsjälen i henne vaknade till liv och att hon vill se till att det faktiskt blir någonting gjort. Det gäller att vara beredd på att om man vill ha någonting gjort får man kämpa för det, därför tycker hon det är bra om fler gör som henne, och går med i Barbro Betalar, så att man kan få fler dialoger och beslut. Tina själv tycker att det är ett väldigt bra initiativ om man känner att det inte händer något och man vill ha förändring.

Hon berättar också om en resa till Sarajevo där hon och en annan elev på LBS medverkade i ett internationellt filmprojekt med temat mänskliga rättigheter. De fick göra animerad dokumentärfilm baserat på bland annat inspelade intervjuer från flyktingar. ”Vill man få fram någonting större är det en schysst grej, det har inspirerat mig” säger hon om just animerad film. ”Om det är animerat så fastnar ju folk lite bättre för det och orkar se igenom hela och får budskapet till sig”. En animerad dokumentärfilm, eller filmer överhuvudtaget går att sprida via till exempel Youtube eller Facebook så att folk ser och uppmärksammar. Tina avslutar med att säga att man inte kan förändra världen på en dag, men om bara en person ser ett klipp eller en film och tänker på det innan den går och lägger sig, gör att man har gjort någon form av påverkan.

Text: Lisa Palmgren och Clara Bergstedt

Den 7 Juni 2010 lägger Eva Borg (S), fram ett förslag om att inrätta en ungdomsfullmäktige i Kungsbacka kommun. Ungdomsfullmäktige är ett sätt att låta ungdomar påverka politiskt. Tanken är att efterlikna arbetssättet i kommunfullmäktige, detta för att dels ge unga insikt i den demokratiska processen men även för att öka intresset för politik.

 

Eva Borg jobbar i kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun. Hon berättar hur hon som politiker märker att det finns ett engagemang och en vilja att förändra bland ungdomar. Enligt henne är ungdomar är inte riktigt nöjda med hur det fungerar idag, därför vill Eva och hennes parti skapa ett ungdomsfullmäktige. Det skulle göra det mer på riktigt och ge chansen att påverka. ”Det är kanske naivt, men alltså alla vi som lever i ett samhälle när man börjar bli vuxen bör vara med och ta ansvar i samhället och kunna vara med och påverka”.

 

I dagsläget får man vända sig till de olika partiers ungdomsorganisationer eller till Barbro betalar om man vill vara med och påverka. Eva säger själv att hon är fullt medveten om Barbro Betalar och den verksamheten, men antyder på att det inte är tillräckligt.

 

Trots ett stort stöd så lades förslaget efter ett tag ner, efter en jämn omröstning. Istället beslutas att nämnden för Fritid ska utreda möjligheterna till att utöka Barbro Betalar.

 

Det har i dagsläget gått lite över ett år sedan motionen lades ner. Resultatet blev att Barbro Betalar fått sina resurser utökade med 50%. Eva Borg har dock inte gett upp förhoppningen om att en dag införa en Ungdomsfullmäktige i Kungsbacka. Hon kommer dock inte att lägga fram en liknande motion samma år som den förra behandlades, men tanken om ungdomsfullmäktige är kvar. ” Vi får väl bearbeta lite folk och få med dem på vår sida. Vi ger inte upp såhär lätt”.

Text: Olivia Carlryd

 

På den höga, vinröda stolen i det trånga kontoret sitter Åsa Ekman som jobbar med Barnkonventionen här i Kungsbacka. Detta reportage skall handla om kommunens arbete kring Barnkonventionen och vad det innebär. Vet barn och ungdomar var de skall vända sig när de känner sig diskriminerande? Är det tillräckligt mycket information som kommer fram till dem?

 

- Jag tror inte riktigt att ungdomar och barn i Kungsbacka vet om var de skall söka sig till när de på något sätt känner sig fel behandlade eller diskriminerade, säger Åsa Ekman. Hon berättar även att hon själv inte träffar barn och ungdomar speciellt mycket, det är inte till henne dessa personer skall vända sig till. I dagsläget finns det inte någon specifik person här i Kungsbacka som tar hand om sådana fall. I somras anställdes elva ungdomar här i kommunen och de fick i tre veckor jobba med barnkonventionen och ett av deras förslag var att det skall finnas en person, som barnombudsmannen eller en verksamhet som inriktar sig på just detta, att ta emot barn och ungdomar som blivit diskriminerade. Enligt Åsa själv var detta väldigt positivt, att ungdomarna lade fram ett sådant förslag. Dock tar det alltid tid innan ett förslag klubbas igenom, det måste diskuteras och behandlas flera gånger om.

 

När ett barn blir diskriminerat här i kommunen är det oftast skoledningen i den skolan som det handlar om i just det fallet, som tar hand om det.
- Det är däremot olika hur man går vidare med ett fall, varje skola har olika rutiner när det gäller sådant här, berättar Åsa Ekman.

 

Politikerna i kommunen ville ha en större kännedom kring vad ungdomar vill utveckla och ändra på i samhället. Därför startades projektet Barbro Betalar för några år sedan och detta är ett av några sätt som arbetas med artikel 12 som finns i Barnkonventionen. Denna artikel fokuserar på att alla barn och unga har rätt till att bli tagna på allvar och genom Barbro Betalar får de barn och ungdomar chansen till att få göra det. Åsa säger att det är ju de som är själva experterna i denna fråga och det är viktigt att de får sina röster hörda. Hon vänder sig om mot den gråa datorskärmen och kikar lite runt på en hemsida, för att styrka det som hon säger.

 

Åsa pratar även på ett entusiastiskt sätt om ett annat projekt som har med Barnkonventionen att göra, där barn och ungdomar själva fick göra små, korta filmer som tar upp detta ämne. Detta blev en nyttig erfarenhet för både henne själv och speciellt för dem som fick göra detta uppdrag. Man lärde sig väldigt mycket genom att prata om ett sådant ämne på det viset. Filmen visas som ett exempel för politiker på olika konferenser och möten och det har varit väldigt uppskattat bland många av dem, enligt henne. Det var även en workshop för ett tag sedan, berättar Åsa och säger bland annat att ungdomarna själva skulle rösta fram vilken artikel som man skulle fokusera extra mycket på och slutligen var det artikel 9 som röstades fram av dem.

 

Foto: Julia Andersson

 

Några av er har förmodligen fått upp ögonen för ett fall som väckte uppmärksamhet under våren 2010, där en pojke på förskolan blev utsatt för mobbning och ingen av förskolelärarna reagerade tillräckligt mycket på detta. Föräldrarna anmälde detta fall till rektorn på förskolan, personalen och även skolchefen. Sättet fallet sköttes och togs hand om på kritiserades enormt av Skolinspektionen och detta är inte sällsynt i Kungsbacka.
- Om vi går utifrån LUPP-undersökningen som vi genomförde på elever som går i åttan på grundskolan och de som går i tvåan på gymnasiet, så kan vi i den se att cirka 13 % av alla åttor som deltog i undersökningen har under det senaste halvåret blivit utsatta för någon form av mobbning eller utfrysning. På samma fråga svarade cirka 8 % av alla som går i tvåan på gymnasiet att de hade blivit det, berättar Åsa Ekman och kollar genom enkäten.
Detta innebär, enligt en undersökning som organisationen Friends genomfört, att kommunen ligger på genomsnittet gällande detta. Ekman säger att mestadels är det skolorna själva som griper in när en elev på den skolan blivit utsatt för mobbning eller utfrysning. Dock händer det att Skolinspektionen eller som i vissa enskilda fall, socialtjänsten tar hand om det på något vis. Detta arbetar man mycket mot och i flera skolor runt om i kommunen har man olika typer av verksamheter som strävar mot att mobbning inte ska förekomma överhuvudtaget. Kamratstödjare är någonting många skolor snappat upp på, det innebär oftast att en grupp elever i skolan tar extra hänsyn till de som är utsatta och tar en viss ansvar för att tala om de i skoledningen att det förekommer mobbning på den skolan det gäller. En annan skola har någonting som kallas för Antikräkningsteam som arbetar mot just mobbning och i princip alla grundskolor och gymnasieskolor i Kungsbacka går utifrån någon av dessa punkter.

 

Eftersom Åsa Ekman inte själv träffar dessa barn och ungdomar så tar hon inte heller hand om olika typer av fall där misshandel och även sexuella övergrepp sker. Däremot utbildar hon personal runt om på olika skolor och politiker om barnkonventionen, vad man behöver arbeta med och vilka sätt man kan göra det på.

 

För att summera det hela vill barn och ungdomar i Kungsbacka ha en konkret, specifik person som de lätt kan vända sig till när de känner sig diskriminerade. - Detta är ett bra sätt att lyfta fram den här frågan på. Dock finns det personer som jobbar extra mycket med t.ex. utsatta barn och ensamkommande, asylsökande barn men det är alltså inte jag som tar hand om den delen, säger Åsa Ekman och intervjun avslutas.

 

Text: Frida Oxelmark och Julia Andersson

 

Vad kan jag som enskild individ göra i min vardag för att leva mer miljövänligt och inte slösa på jordens resurser och energi? Varje människa kan åstadkomma mycket genom att ändra vårat tankesätt och handla därefter. Det är vi konsumenter som kan påverka tillverkarna, exportörerna, samhället och slutligen vårt jordklot. Här är några tips på vad man kan göra i skolan och hemma för att bidra till en förbättrad miljö.

1. Försök att korta ner duschtiden, och duscha hellre än att bada. Låt inte kranen stå på medan du borstar tänderna eller diskar. Spara på varmvattnet!

2. Gå eller cykla hellre till skolan än att ta bilen.
3. Köp ekologiskt nedbrytbara rengöringsmedel. Vid estetisk verksamhet, använd färger, pennor och papper som är svan-märkt. När det gäller fotografisk verksamhet, be lärarna att lämna in framkallnigs- och fixerings-vätskor till miljöstation.

4. Inskaffa papperskorgar på skolan som är avsedda för endast burkar.
5. När det blir dags för skolan att kassera gamla datorer, lämna de till företag som kan montera ner dem och använda delarna till nya datorer.
6. Se över dina skönhetprodukter; smink, tvål, hårgel m.m. Se till att produkten inte är testad på djur, och inte innehåller massa giftiga ämnen.
7. Släng inte skräpet i naturen! Källsortera avfallet som kommer från skolcafeterian.

8. Be vaktmästaren att sätta upp kvicksilverfria lampor och lysrör. Släck lamporna i de rum du för tillfället inte vistas i. Att även sänka inomhustemperaturen bara några grader gör skillnad! Mindre energiåtgång – och mindre räkning!
9. Utnyttja kollektivtrafiken! Väger man in alla kostnader som tillkommer då man tar bilen till jobbet, som bensin, parkering, motorvärmare, slitage, värdeminskning osv. blir det betydligt mycket dyrare än att köpa ett buss-eller tågkort, och mycket sämre för miljön. Undvik helst att ta bilen vid korta sträckor.

Om man redan tidigt i skolan informerar om miljöhotet och vad varje person kan göra för att hjälpa till, blir det kanske mer naturligt att få in allt detta i vår vardag. Gör ett projektarbete i något ämne där ni kan ta upp lokala miljöfrågor och försök komma fram till en lösning eller åtgärd.

Text och foto: Lisa Palmgren

Efter en utförd stickprovsundersökning på Kungsmässan har det kommit fram att ungdomar i Kungsbacka inte vet hur de ska gå tillväga när de vill ändra på något. Den största delen av deltagarna i undersökningen trodde inte att deras röster skulle bli hörda och ville därför inte heller försöka lägga fram förslag till kommunen. En stor del av ungdomarna sa att de inte orkade eller hade lust att påbörja en förändringsprocess. Det fanns dock ett litet antal ungdomar som ville ändra på Kungsbacka. Några av de förslagen de kom med var att få bättre bostadskö och fler hyresrätter, men ingen av dem var beredda att skicka in ett förslag till kommunen.

De flesta berättade att de tror att det kommer in så många förslag om dagen, så kommunen kommer att ha för mycket att göra. De trodde att det måste vara en stor grupp som försöker få igenom förslaget.

 

Text: Moa Malmberg & Sandra Florin

 

 

 

 

Under mötet i stadshuset förklarade Ulrika Landergren ingående vad de vuxna gör för att förbättra Kungsbacka kommun för oss ungdomar.
-Ungdomar i Kungsbacka har ett stort inflytande och det syns, säger Ulrika
Landergren.

Vilken roll har du i Kungsbackas kommun?
- Jag är en av de tre politiker som jobbar heltid med politik inom Kungsbacka kommun. Jag har ansvar som kommunalråd med fokus på demokratifrågor och ungdomsfrågor.

Hur ser du en vanlig arbetsdag ut för dig?
-Det är rätt mycket möten och papper att läsa. Jag säger att min vecka är framtung, de första dagarna på veckan är det mycket sammanträden av olika slag. Senare i veckan är det mera fri tid utan möten, då kan man göra studiebesök och annat som att vara ute och se över verksamheter.  En vanlig arbetsvecka är drygt 40 timmar.
Hur tycker du ungdomars politiska engagemang är i Kungsbacka?
-Generellt sett så är Sveriges ungdomar engagerade inom skolorna, men ofta är det bara några få i elevrådet. Vi har haft svårt att få igång verksamhet i Kungsbackas gymnasieskolor. Det finns en del bra klassråd, men man får inte riktigt elevråden att funka. Sen har vi haft Barbro Betalar rätt länge, både Barbros bankomat och Barbro Betalar och det har varit en ungdomssatsning, där kan man också se att det är relativt få ungdomar som engagerar sig. Angående nätomröstningarna kan vi se att vi har gjort bra resultat. Alltså det finns mycket som vi åtgärdat, många av dom förslag som kommit upp har man gjort något med. Men jag kan samtidigt tycka att det är för få ungdomar som är aktiva. Men det kanske är så att man är rätt nöjd i Kungsbacka.

 

Foto: Mathilda Simmergren

 

Hur samarbetar ni direkt med ungdomar?
-Så fort det händer något inom Barbro Betalar och man vill ha en diskussion med oss politiker så är det alltid folk som ställer upp här och tar den diskussionen. Man är beredd att följa deras villkor och deras frågeställning. Sen har vi jobbat en del med barnkonventionen Kungsbacka och det gör att alla våra förvaltningar och nämnder ska jobba ur ett barnperspektiv.

Hur försöker ni nå ut till ungdomar?
-När man tar fram ett tjänsteärende ska det också svara på  ”är detta belyst?” ”har man pratat med några barn?” ”har man tittat på det ur ett barnperspektiv?” det jobbar i princip alla förvaltningar med bra. Alla har med den frågeställningen när man gör förändringar. Nu ska vi testa något nytt som kallas medborgarpanelen. Vi ska samla in 200-250 personer som konstant under några år får svara på frågor inom området ”hur vill ni så att säga, att Kungsbacka ska utvecklas?” då skulle vi vilja inte bara ha en medborgarpanel utan också en barnpanel och se om det är någon skillnad. För det tror jag faktiskt att det kan vara. Det är viktigt, vi glömmer ofta att tillfråga unga direkt.

 

Foto: Mathilda Simmergren

Upplever du att Kungsbacka kommun tar tillvara på ungdomars tankar, idéer och förslag?
-Ja. Jag är mer kritisk mot att det faktiskt är ungdomarna som måste engagera sig mer. Fler skolor och fler ungdomar. Vi försöker nu tala med de personer som jobbar närmast med ungdomar och hitta nya vägar att nå ungdomarna bättre. Men för få ungdomar är aktiva.

Vad ska ungdomar i Kungsbacka göra för att öka sitt inflytande på beslut som rör dem?
-Ungdomar i Kungsbacka har ett stort inflytande och det syns. Vi ger förutsättningen att vi lyssnar och hjälper till, men det är upp till ungdomarna att driva vad det är man vill göra.

3 tips från Ulrika hur man kan engagera sig i Kungsbacka:
1. Barbro Betalar
2. Facebook-grupper
3. Gå med i ett politiskt parti

 

Text: Zackarias Edwall