Påverka Kungsbacka

En elev på gymnasiet spenderar ungefär 32 timmar i veckan i skolan. Av dessa timmar läggs några på matte, några på språk, några på naturorienterande ämnen, några på samhällsorienterande ämnen, och så vidare. Men läggs några av dessa timmar på att lära oss ungdomar att påverka?
Många anser att ungdomar är lata och oengagerade och inte tar de chanser som finns för att påverka. Och det stämmer säkert, men jag tror också att vi till viss del gör det av okunskap och för att vi är ovana. Om inte möjligheten finns någonstans i bakhuvudet, om vi inte ens tänker tanken att vi faktiskt kan göra något i samhället, är det då vårt fel? Eller är det våra föräldrars fel? Eller samhällets fel? Det kanske inte är någons fel, men det är i alla fall ett problem som går att göra något åt. Om vi i skolan, där vi tillbringar väldigt mycket tid i flera år, får information och kunskap om hur vi kan påverka och att vi faktiskt har möjligheten att påverka kanske vårat tankesätt kring hela grejen kan ändras. Om vi får höra att vi kan påverka saker och göra skillnad, istället för att ingen lyssnar på barn och ungdomar, kanske vi tänker ”det här suger, det ska jag ändra på” istället för ”det här suger men det finns inget att göra åt det”. Om den tanken finns, så kan vi sedan välja om vi vill ta lite eget ansvar och göra något eller luta oss tillbaka och låta någon annan ta tag i problemet. Men då finns i alla fall medvetenheten där. Att vi kan påverka. För det kan vi!

En minoritet av Sveriges ungdomar ägnar sig åt politik idag. Många anser att politik är för vuxna och att besluten som ska tas inte rör dem. Men samhället behöver deras röster. Man behöver få unga att förstå att politik handlar om samtligas intressen och är därmed tämligen viktigt att hänga med i.

Bland yngre generationer ses politik som något tråkigt och oväsentligt. Men det kanske inte är så konstigt? Man vågar inte drömma om att man skulle kunna påverka för att man som ung i samhället inte har erfarenhet av politik. Mycket av ungdomars tid går åt till skolan och där pratar man alldeles för lite om politik. Oavsett inriktning på gymnasiet, i grundskolan eller till och med på dagis borde man få chansen att lära sig om hur politik går till i anpassad form efter ålder. Om man redan från start kommer i kontakt med ämnet blir det inte lika främmande när man fyller 18 och har rätt till att rösta i de stora valen.

Enligt Statistiska Centralbyrån var det över tjugo procent från åldrarna 18-29 år som valde att inte rösta i riksdagsvalet. Det är alltså över 300 000 människor av det svenska folket som väljer att inte dela sin åsikt om styret i landet. Många är säkert förstagångsröstare och har inte tillräckligt med information och vet inte vad de ska välja. Vad som behövs är mer information riktad åt yngre som ännu inte får rösta men som ändå skulle gagnas av den. Valkampanjerna borde också anpassas mer efter oss yngre i samhället så att fler lockas av att ta till sig dem. Dessutom är riksdagsvalet inte enda sättet att påverka sin omgivning. Ungdomar under 18 år kan söka eller komma i kontakt med ungdomsfullmäktige i sin kommun och påverka beslut där. I olika kommuner finns verksamheter som hjälper ungdomar att påverka. Men vad som saknas är kunskap om dessa, vilket också borde tas upp mer om i skolan. Varje kommun har heller inte ungdomsfullmäktige och det gör det ännu svårare för ungdomarna att tro att dem räknas.

Jag tror att fler platser där ungdomar kan umgås och syssla med politik på ett roligt sätt skulle fånga mångas blickar. Där kan man peppa och ge varandra det självförtroende som behövs för att våga ändra på något i samhället. Allt måste inte fortsätta vara som det alltid varit i samhället. Man kan påverka oavsett ålder bara man har tålamod och är målinriktad!

Foto: Emmy Thörnelöf

Dagens ungdomar är lata, oansvariga och oengagerade. Speciellt när det gäller politik och att påverka skolan och samhället. Det är i alla fall så som jag har uppfattat den bilden som tyvärr finns av oss. Personligen kan jag ju meddela att detta inte gäller alla dagens unga, men jag måste faktiskt erkänna att det tyvärr ligger lite sanning i det. Jag tror att mycket av vårt oengagemang angående att påverka samhället vi lever i beror på att de som har makt inte tar våra åsikter och idéer på allvar. Vi är heller inte tillräckligt ihärdiga och jobbiga för att få som vi vill. När de som verkligen vill och försöker att påverka hela tiden blir bortprioriterade tappar de tillslut orken och lusten. De orkar helt enkelt inte att anstränga sig för att få sina idéer och förslag hörda. Detta tycker jag är väldigt synd då jag är ganska så säker på att ungdomar faktiskt har mycket bra att komma med när det gäller att förbättra samhället. Det är ju vi som är framtiden, det är ju vi som ska ta över efter dagens politiker och chefer. Troligtvis så finns det många av dagens fortfarande engagerade ungdomar som mer än gärna skulle ersätta några av de nuvarande politikerna.

Svenska ungdomar har det väldigt bra och mycket att säga till om när det gäller politik om man jämför med ungdomar i många andra länder världen över. Vi får i alla fall tycka och tänka som vi vill, vi får till och med yttra det. Det ska vi vara glada för, men vi ska också ta tillvara på denna möjlighet vi har. Jag tror att de flesta inte vet om vilken chans som finns att ta om man verkligen vill påverka. Tänk hur ungdomar från andra länder skulle reagera om de helt plötsligt fick samma regler som vi här i Sverige. Förmodligen så skulle de kasta sig över de som har makten och komma med olika förslag och idéer. De skulle säkerligen vara mer ihärdiga också, bara för att de nu har fått chansen att kunna påverka, något som de inte ens kunde drömma om innan. Det jag vill få fram är att vi som har växt upp med frihet och möjligheten att påverka knappt tänker på det just för att vi alltid har kunnat göra det. Det är inget nytt och spännande för oss. Det kan hända att man har försökt att förändra något någon gång och fått ett nej eller inget svar alls för att sedan ge upp och säga ”jag försökte”. Visst, det är svårt att kunna påverka. Visst blir vi unga inte alltid tagna på allvar. Men inte ska lite motgångar och hinder få oss att ge upp. Vi borde stå upp och fortsätta att slåss för vår framtid.

Text: Emmy Thörnelöf