Påverka Kungsbacka

En elev på gymnasiet spenderar ungefär 32 timmar i veckan i skolan. Av dessa timmar läggs några på matte, några på språk, några på naturorienterande ämnen, några på samhällsorienterande ämnen, och så vidare. Men läggs några av dessa timmar på att lära oss ungdomar att påverka?
Många anser att ungdomar är lata och oengagerade och inte tar de chanser som finns för att påverka. Och det stämmer säkert, men jag tror också att vi till viss del gör det av okunskap och för att vi är ovana. Om inte möjligheten finns någonstans i bakhuvudet, om vi inte ens tänker tanken att vi faktiskt kan göra något i samhället, är det då vårt fel? Eller är det våra föräldrars fel? Eller samhällets fel? Det kanske inte är någons fel, men det är i alla fall ett problem som går att göra något åt. Om vi i skolan, där vi tillbringar väldigt mycket tid i flera år, får information och kunskap om hur vi kan påverka och att vi faktiskt har möjligheten att påverka kanske vårat tankesätt kring hela grejen kan ändras. Om vi får höra att vi kan påverka saker och göra skillnad, istället för att ingen lyssnar på barn och ungdomar, kanske vi tänker ”det här suger, det ska jag ändra på” istället för ”det här suger men det finns inget att göra åt det”. Om den tanken finns, så kan vi sedan välja om vi vill ta lite eget ansvar och göra något eller luta oss tillbaka och låta någon annan ta tag i problemet. Men då finns i alla fall medvetenheten där. Att vi kan påverka. För det kan vi!

 

En minoritet av Sveriges ungdomar ägnar sig åt politik idag. Många anser att politik är för vuxna och att besluten som ska tas inte rör dem. Men samhället behöver deras röster. Man behöver få unga att förstå att politik handlar om samtligas intressen och är därmed tämligen viktigt att hänga med i.

Bland yngre generationer ses politik som något tråkigt och oväsentligt. Men det kanske inte är så konstigt? Man vågar inte drömma om att man skulle kunna påverka för att man som ung i samhället inte har erfarenhet av politik. Mycket av ungdomars tid går åt till skolan och där pratar man alldeles för lite om politik. Oavsett inriktning på gymnasiet, i grundskolan eller till och med på dagis borde man få chansen att lära sig om hur politik går till i anpassad form efter ålder. Om man redan från start kommer i kontakt med ämnet blir det inte lika främmande när man fyller 18 och har rätt till att rösta i de stora valen.

Enligt Statistiska Centralbyrån var det över tjugo procent från åldrarna 18-29 år som valde att inte rösta i riksdagsvalet. Det är alltså över 300 000 människor av det svenska folket som väljer att inte dela sin åsikt om styret i landet. Många är säkert förstagångsröstare och har inte tillräckligt med information och vet inte vad de ska välja. Vad som behövs är mer information riktad åt yngre som ännu inte får rösta men som ändå skulle gagnas av den. Valkampanjerna borde också anpassas mer efter oss yngre i samhället så att fler lockas av att ta till sig dem. Dessutom är riksdagsvalet inte enda sättet att påverka sin omgivning. Ungdomar under 18 år kan söka eller komma i kontakt med ungdomsfullmäktige i sin kommun och påverka beslut där. I olika kommuner finns verksamheter som hjälper ungdomar att påverka. Men vad som saknas är kunskap om dessa, vilket också borde tas upp mer om i skolan. Varje kommun har heller inte ungdomsfullmäktige och det gör det ännu svårare för ungdomarna att tro att dem räknas.

Jag tror att fler platser där ungdomar kan umgås och syssla med politik på ett roligt sätt skulle fånga mångas blickar. Där kan man peppa och ge varandra det självförtroende som behövs för att våga ändra på något i samhället. Allt måste inte fortsätta vara som det alltid varit i samhället. Man kan påverka oavsett ålder bara man har tålamod och är målinriktad!

 

Är du mellan 14-20 är du välkommen att lämna in förslag om förändring till Kungsbackas egna förslagslåda för ungdomar. På webbplatsen barbrobetalar.se finns det möjlighet att lämna in förslag under de två första veckorna på varje termin, som man den sista veckan sedan röstar på. De förslagen som fått flest röster diskuteras på rådslag mellan ungdomar och politiker. Om förslaget är tillräckligt intressant att förverkliga, skickas det sedan vidare upp i det politiska systemet.

 

Barbro Betalar leds av en arbetsgrupp med både vuxna tjänstemän och ungdomar. Vi har träffat Theo Hessler, fd. ordförande för Barbro Betalar. Efter att ha vistats en del på Kungsbackas ungdomshus Elektronen, fick han reda på organisationen och redan efter ett möte hade han bestämt sig för att vara med. Det som drev honom var att ungdomar hjälper ungdomar och att man får träffa politiker för att påverka.

 

Theo tycker själv att de får påverka väldigt mycket. Han säger att det inte är svårt att få igenom ett förslag, så länge det gynnar många ungdomar i Kungsbacka. Stängslet mellan spåren på kba station, sänka priserna på bio på måndagar och torsdagar och en centrifug vid vägen utanför Ljud&Bildskolan, är bara några exempel på förslagen som Barbo Betalar lyckats få igenom. De har något de kallar för den "vanliga" bankomaten, som innefattar en budget på 100 000 kr varje år. Det är denna man söker pengar till för mindre saker, te.x spelningar på Elektronen och filmkvällar men också för att te.x starta ett nytt fotbollslag.”Kampanjen” hålls 2 gånger om året där man får lämna förslag på barbrobetalar.se, där man sedan röstar. Du kan lämna förslag om bättre skolmat, att bussarna ska gå oftare osv. En sak de har arbetat med länge är skolkort till alla ungdomar i Kungsbacka. Om förslaget får flest röster går det vidare till ett rådslag tillsammans med politiker, Barbro Betalar-gruppen och de som lämnat förslaget.

 

Många förslag till Barbro Betalar handlar om kollektivtrafiken i Kungsbacka. Ett av de populäraste förslagen är gratis busskort till alla skolever.

Foto:  Lisa Palmgren och Clara Bergstedt

 

Tina Palmér går på Ljud&Bildskolan i Kungsbacka och hon har velat få igenom förslaget om en basketplan på skolgården. Hon berättar om hur hon fick samla in namnlistor till basketplanen som speciellt hennes klass hade tjatat om att få. Men när hon undrade vilka som ville gå med och prata med politikerna fick hon inget gensvar. ”Då var det inte en käft som räckte upp handen, det var bara jag liksom”. På varje klassråd hade det pratats om basketplanen, men när det väl fanns en chans att få det genomfört ställde ingen upp. Hon tycker inte det är någon idé att klaga om man inte är redo att göra något för en förändring.

Tina fick med sig några från musikklassen på skolan som tyckte förslaget var värt att lägga lite tid på. När de var på Barbrokratidagen fick de först lyssna på en föreläsning om någon form av ungdomsorganisation som hade bra kontakt med politiker i Borås, efter det fick de kolla på förslagen och rösta på vilka de tyckte var mest relevanta. De förslag som då var mest relevanta fick man föra fram för politikerna som senare kom och hälsade på på elektronen. ”Det var väldigt intressant och lärorikt att få sitta ansikte mot ansikte med riktiga kommunpolitiker och se vad det är för jargong de har och hur man måste gå tillväga för att få fram någonting viktigt, man måste ju verkligen vara bra på retorik och på att snacka liksom.”

När vi frågar om vad Tina fick för respons, om politikerna lyssnade på vad hon och de andra hade att säga fick vi svaret att det var olika. Hon fick uppfattningen att den ena politikern hon pratade med inte lyssnade speciellt noga, och till och med avbröt henne när hon skulle ställa en fråga. ”Då fick ju jag vara lite snabb och säga att, ”ursäkta, men jag tror inte riktigt du uppfattade min fråga för jag fick nämligen inte framföra den ordentligt”, så man får ju vara väldigt skarp när man snackar med dem så att de inte struntar i en och kör över en”. Hon tycker att det är bra att de finns sådana mingeldagar, så att ungdomarnas röster blir hörda – det är ju de framtida rösterna. Ungdomar tappar hoppet om de känner att de inte får någon respons av politikerna, att man inte känner att det är någon mening att rösta då, tror hon.

Hur gick det då med förslaget om en basketplan? Politikerna menade att en basketplan inte skulle tillfredsställa allas behov och att en fritidspark med olika aktiviteter i så fall skulle vara bättre. Det skulle ju bara vara ännu bättre tyckte Tina. Hon berättar att det har ryktats om att förslaget har gått igenom, men ingen har kontaktat henne. En av de som följde med henne till mötet med politikerna hade hört att förslaget gått igenom och att en fritidspark skulle byggas, men än så länge verkar det bara vara rykten.

Efter förslaget med basketplanen gick Tina med i Barbro Betalar. Hon berättar att eldsjälen i henne vaknade till liv och att hon vill se till att det faktiskt blir någonting gjort. Det gäller att vara beredd på att om man vill ha någonting gjort får man kämpa för det, därför tycker hon det är bra om fler gör som henne, och går med i Barbro Betalar, så att man kan få fler dialoger och beslut. Tina själv tycker att det är ett väldigt bra initiativ om man känner att det inte händer något och man vill ha förändring.

Hon berättar också om en resa till Sarajevo där hon och en annan elev på LBS medverkade i ett internationellt filmprojekt med temat mänskliga rättigheter. De fick göra animerad dokumentärfilm baserat på bland annat inspelade intervjuer från flyktingar. ”Vill man få fram någonting större är det en schysst grej, det har inspirerat mig” säger hon om just animerad film. ”Om det är animerat så fastnar ju folk lite bättre för det och orkar se igenom hela och får budskapet till sig”. En animerad dokumentärfilm, eller filmer överhuvudtaget går att sprida via till exempel Youtube eller Facebook så att folk ser och uppmärksammar. Tina avslutar med att säga att man inte kan förändra världen på en dag, men om bara en person ser ett klipp eller en film och tänker på det innan den går och lägger sig, gör att man har gjort någon form av påverkan.

Text: Lisa Palmgren och Clara Bergstedt

Den 7 Juni 2010 lägger Eva Borg (S), fram ett förslag om att inrätta en ungdomsfullmäktige i Kungsbacka kommun. Ungdomsfullmäktige är ett sätt att låta ungdomar påverka politiskt. Tanken är att efterlikna arbetssättet i kommunfullmäktige, detta för att dels ge unga insikt i den demokratiska processen men även för att öka intresset för politik.

 

Eva Borg jobbar i kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun. Hon berättar hur hon som politiker märker att det finns ett engagemang och en vilja att förändra bland ungdomar. Enligt henne är ungdomar är inte riktigt nöjda med hur det fungerar idag, därför vill Eva och hennes parti skapa ett ungdomsfullmäktige. Det skulle göra det mer på riktigt och ge chansen att påverka. ”Det är kanske naivt, men alltså alla vi som lever i ett samhälle när man börjar bli vuxen bör vara med och ta ansvar i samhället och kunna vara med och påverka”.

 

I dagsläget får man vända sig till de olika partiers ungdomsorganisationer eller till Barbro betalar om man vill vara med och påverka. Eva säger själv att hon är fullt medveten om Barbro Betalar och den verksamheten, men antyder på att det inte är tillräckligt.

 

Trots ett stort stöd så lades förslaget efter ett tag ner, efter en jämn omröstning. Istället beslutas att nämnden för Fritid ska utreda möjligheterna till att utöka Barbro Betalar.

 

Det har i dagsläget gått lite över ett år sedan motionen lades ner. Resultatet blev att Barbro Betalar fått sina resurser utökade med 50%. Eva Borg har dock inte gett upp förhoppningen om att en dag införa en Ungdomsfullmäktige i Kungsbacka. Hon kommer dock inte att lägga fram en liknande motion samma år som den förra behandlades, men tanken om ungdomsfullmäktige är kvar. ” Vi får väl bearbeta lite folk och få med dem på vår sida. Vi ger inte upp såhär lätt”.

Text: Olivia Carlryd

 

På den höga, vinröda stolen i det trånga kontoret sitter Åsa Ekman som jobbar med Barnkonventionen här i Kungsbacka. Detta reportage skall handla om kommunens arbete kring Barnkonventionen och vad det innebär. Vet barn och ungdomar var de skall vända sig när de känner sig diskriminerande? Är det tillräckligt mycket information som kommer fram till dem?

 

- Jag tror inte riktigt att ungdomar och barn i Kungsbacka vet om var de skall söka sig till när de på något sätt känner sig fel behandlade eller diskriminerade, säger Åsa Ekman. Hon berättar även att hon själv inte träffar barn och ungdomar speciellt mycket, det är inte till henne dessa personer skall vända sig till. I dagsläget finns det inte någon specifik person här i Kungsbacka som tar hand om sådana fall. I somras anställdes elva ungdomar här i kommunen och de fick i tre veckor jobba med barnkonventionen och ett av deras förslag var att det skall finnas en person, som barnombudsmannen eller en verksamhet som inriktar sig på just detta, att ta emot barn och ungdomar som blivit diskriminerade. Enligt Åsa själv var detta väldigt positivt, att ungdomarna lade fram ett sådant förslag. Dock tar det alltid tid innan ett förslag klubbas igenom, det måste diskuteras och behandlas flera gånger om.

 

När ett barn blir diskriminerat här i kommunen är det oftast skoledningen i den skolan som det handlar om i just det fallet, som tar hand om det.
- Det är däremot olika hur man går vidare med ett fall, varje skola har olika rutiner när det gäller sådant här, berättar Åsa Ekman.

 

Politikerna i kommunen ville ha en större kännedom kring vad ungdomar vill utveckla och ändra på i samhället. Därför startades projektet Barbro Betalar för några år sedan och detta är ett av några sätt som arbetas med artikel 12 som finns i Barnkonventionen. Denna artikel fokuserar på att alla barn och unga har rätt till att bli tagna på allvar och genom Barbro Betalar får de barn och ungdomar chansen till att få göra det. Åsa säger att det är ju de som är själva experterna i denna fråga och det är viktigt att de får sina röster hörda. Hon vänder sig om mot den gråa datorskärmen och kikar lite runt på en hemsida, för att styrka det som hon säger.

 

Åsa pratar även på ett entusiastiskt sätt om ett annat projekt som har med Barnkonventionen att göra, där barn och ungdomar själva fick göra små, korta filmer som tar upp detta ämne. Detta blev en nyttig erfarenhet för både henne själv och speciellt för dem som fick göra detta uppdrag. Man lärde sig väldigt mycket genom att prata om ett sådant ämne på det viset. Filmen visas som ett exempel för politiker på olika konferenser och möten och det har varit väldigt uppskattat bland många av dem, enligt henne. Det var även en workshop för ett tag sedan, berättar Åsa och säger bland annat att ungdomarna själva skulle rösta fram vilken artikel som man skulle fokusera extra mycket på och slutligen var det artikel 9 som röstades fram av dem.

 

Foto: Julia Andersson

 

Några av er har förmodligen fått upp ögonen för ett fall som väckte uppmärksamhet under våren 2010, där en pojke på förskolan blev utsatt för mobbning och ingen av förskolelärarna reagerade tillräckligt mycket på detta. Föräldrarna anmälde detta fall till rektorn på förskolan, personalen och även skolchefen. Sättet fallet sköttes och togs hand om på kritiserades enormt av Skolinspektionen och detta är inte sällsynt i Kungsbacka.
- Om vi går utifrån LUPP-undersökningen som vi genomförde på elever som går i åttan på grundskolan och de som går i tvåan på gymnasiet, så kan vi i den se att cirka 13 % av alla åttor som deltog i undersökningen har under det senaste halvåret blivit utsatta för någon form av mobbning eller utfrysning. På samma fråga svarade cirka 8 % av alla som går i tvåan på gymnasiet att de hade blivit det, berättar Åsa Ekman och kollar genom enkäten.
Detta innebär, enligt en undersökning som organisationen Friends genomfört, att kommunen ligger på genomsnittet gällande detta. Ekman säger att mestadels är det skolorna själva som griper in när en elev på den skolan blivit utsatt för mobbning eller utfrysning. Dock händer det att Skolinspektionen eller som i vissa enskilda fall, socialtjänsten tar hand om det på något vis. Detta arbetar man mycket mot och i flera skolor runt om i kommunen har man olika typer av verksamheter som strävar mot att mobbning inte ska förekomma överhuvudtaget. Kamratstödjare är någonting många skolor snappat upp på, det innebär oftast att en grupp elever i skolan tar extra hänsyn till de som är utsatta och tar en viss ansvar för att tala om de i skoledningen att det förekommer mobbning på den skolan det gäller. En annan skola har någonting som kallas för Antikräkningsteam som arbetar mot just mobbning och i princip alla grundskolor och gymnasieskolor i Kungsbacka går utifrån någon av dessa punkter.

 

Eftersom Åsa Ekman inte själv träffar dessa barn och ungdomar så tar hon inte heller hand om olika typer av fall där misshandel och även sexuella övergrepp sker. Däremot utbildar hon personal runt om på olika skolor och politiker om barnkonventionen, vad man behöver arbeta med och vilka sätt man kan göra det på.

 

För att summera det hela vill barn och ungdomar i Kungsbacka ha en konkret, specifik person som de lätt kan vända sig till när de känner sig diskriminerade. - Detta är ett bra sätt att lyfta fram den här frågan på. Dock finns det personer som jobbar extra mycket med t.ex. utsatta barn och ensamkommande, asylsökande barn men det är alltså inte jag som tar hand om den delen, säger Åsa Ekman och intervjun avslutas.

 

Text: Frida Oxelmark och Julia Andersson

 

Vad kan jag som enskild individ göra i min vardag för att leva mer miljövänligt och inte slösa på jordens resurser och energi? Varje människa kan åstadkomma mycket genom att ändra vårat tankesätt och handla därefter. Det är vi konsumenter som kan påverka tillverkarna, exportörerna, samhället och slutligen vårt jordklot. Här är några tips på vad man kan göra i skolan och hemma för att bidra till en förbättrad miljö.

1. Försök att korta ner duschtiden, och duscha hellre än att bada. Låt inte kranen stå på medan du borstar tänderna eller diskar. Spara på varmvattnet!

2. Gå eller cykla hellre till skolan än att ta bilen.
3. Köp ekologiskt nedbrytbara rengöringsmedel. Vid estetisk verksamhet, använd färger, pennor och papper som är svan-märkt. När det gäller fotografisk verksamhet, be lärarna att lämna in framkallnigs- och fixerings-vätskor till miljöstation.

4. Inskaffa papperskorgar på skolan som är avsedda för endast burkar.
5. När det blir dags för skolan att kassera gamla datorer, lämna de till företag som kan montera ner dem och använda delarna till nya datorer.
6. Se över dina skönhetprodukter; smink, tvål, hårgel m.m. Se till att produkten inte är testad på djur, och inte innehåller massa giftiga ämnen.
7. Släng inte skräpet i naturen! Källsortera avfallet som kommer från skolcafeterian.

8. Be vaktmästaren att sätta upp kvicksilverfria lampor och lysrör. Släck lamporna i de rum du för tillfället inte vistas i. Att även sänka inomhustemperaturen bara några grader gör skillnad! Mindre energiåtgång – och mindre räkning!
9. Utnyttja kollektivtrafiken! Väger man in alla kostnader som tillkommer då man tar bilen till jobbet, som bensin, parkering, motorvärmare, slitage, värdeminskning osv. blir det betydligt mycket dyrare än att köpa ett buss-eller tågkort, och mycket sämre för miljön. Undvik helst att ta bilen vid korta sträckor.

Om man redan tidigt i skolan informerar om miljöhotet och vad varje person kan göra för att hjälpa till, blir det kanske mer naturligt att få in allt detta i vår vardag. Gör ett projektarbete i något ämne där ni kan ta upp lokala miljöfrågor och försök komma fram till en lösning eller åtgärd.

Text och foto: Lisa Palmgren

Efter en utförd stickprovsundersökning på Kungsmässan har det kommit fram att ungdomar i Kungsbacka inte vet hur de ska gå tillväga när de vill ändra på något. Den största delen av deltagarna i undersökningen trodde inte att deras röster skulle bli hörda och ville därför inte heller försöka lägga fram förslag till kommunen. En stor del av ungdomarna sa att de inte orkade eller hade lust att påbörja en förändringsprocess. Det fanns dock ett litet antal ungdomar som ville ändra på Kungsbacka. Några av de förslagen de kom med var att få bättre bostadskö och fler hyresrätter, men ingen av dem var beredda att skicka in ett förslag till kommunen.

De flesta berättade att de tror att det kommer in så många förslag om dagen, så kommunen kommer att ha för mycket att göra. De trodde att det måste vara en stor grupp som försöker få igenom förslaget.

 

Text: Moa Malmberg & Sandra Florin

 

 

 

 

Under mötet i stadshuset förklarade Ulrika Landergren ingående vad de vuxna gör för att förbättra Kungsbacka kommun för oss ungdomar.
-Ungdomar i Kungsbacka har ett stort inflytande och det syns, säger Ulrika
Landergren.

Vilken roll har du i Kungsbackas kommun?
- Jag är en av de tre politiker som jobbar heltid med politik inom Kungsbacka kommun. Jag har ansvar som kommunalråd med fokus på demokratifrågor och ungdomsfrågor.

Hur ser du en vanlig arbetsdag ut för dig?
-Det är rätt mycket möten och papper att läsa. Jag säger att min vecka är framtung, de första dagarna på veckan är det mycket sammanträden av olika slag. Senare i veckan är det mera fri tid utan möten, då kan man göra studiebesök och annat som att vara ute och se över verksamheter.  En vanlig arbetsvecka är drygt 40 timmar.
Hur tycker du ungdomars politiska engagemang är i Kungsbacka?
-Generellt sett så är Sveriges ungdomar engagerade inom skolorna, men ofta är det bara några få i elevrådet. Vi har haft svårt att få igång verksamhet i Kungsbackas gymnasieskolor. Det finns en del bra klassråd, men man får inte riktigt elevråden att funka. Sen har vi haft Barbro Betalar rätt länge, både Barbros bankomat och Barbro Betalar och det har varit en ungdomssatsning, där kan man också se att det är relativt få ungdomar som engagerar sig. Angående nätomröstningarna kan vi se att vi har gjort bra resultat. Alltså det finns mycket som vi åtgärdat, många av dom förslag som kommit upp har man gjort något med. Men jag kan samtidigt tycka att det är för få ungdomar som är aktiva. Men det kanske är så att man är rätt nöjd i Kungsbacka.

 

Foto: Mathilda Simmergren

 

Hur samarbetar ni direkt med ungdomar?
-Så fort det händer något inom Barbro Betalar och man vill ha en diskussion med oss politiker så är det alltid folk som ställer upp här och tar den diskussionen. Man är beredd att följa deras villkor och deras frågeställning. Sen har vi jobbat en del med barnkonventionen Kungsbacka och det gör att alla våra förvaltningar och nämnder ska jobba ur ett barnperspektiv.

Hur försöker ni nå ut till ungdomar?
-När man tar fram ett tjänsteärende ska det också svara på  ”är detta belyst?” ”har man pratat med några barn?” ”har man tittat på det ur ett barnperspektiv?” det jobbar i princip alla förvaltningar med bra. Alla har med den frågeställningen när man gör förändringar. Nu ska vi testa något nytt som kallas medborgarpanelen. Vi ska samla in 200-250 personer som konstant under några år får svara på frågor inom området ”hur vill ni så att säga, att Kungsbacka ska utvecklas?” då skulle vi vilja inte bara ha en medborgarpanel utan också en barnpanel och se om det är någon skillnad. För det tror jag faktiskt att det kan vara. Det är viktigt, vi glömmer ofta att tillfråga unga direkt.

 

Foto: Mathilda Simmergren

Upplever du att Kungsbacka kommun tar tillvara på ungdomars tankar, idéer och förslag?
-Ja. Jag är mer kritisk mot att det faktiskt är ungdomarna som måste engagera sig mer. Fler skolor och fler ungdomar. Vi försöker nu tala med de personer som jobbar närmast med ungdomar och hitta nya vägar att nå ungdomarna bättre. Men för få ungdomar är aktiva.

Vad ska ungdomar i Kungsbacka göra för att öka sitt inflytande på beslut som rör dem?
-Ungdomar i Kungsbacka har ett stort inflytande och det syns. Vi ger förutsättningen att vi lyssnar och hjälper till, men det är upp till ungdomarna att driva vad det är man vill göra.

3 tips från Ulrika hur man kan engagera sig i Kungsbacka:
1. Barbro Betalar
2. Facebook-grupper
3. Gå med i ett politiskt parti

 

Text: Zackarias Edwall

Så här kan det gå till när man lämnar in ett förslag som ska nå kommunen. Om du går i 8:an, 9:an eller på gymnasiet och har en idé på något du skulle vilja ändra på i Kungsbacka.

1. Ha en bra idé på något du skulle vilja ändra på i Kungsbacka.

2. Under två veckor i början av varje termin kan du gå in på barbrobetalar.se och lämna ett förslag om vad du vill ändra på.

3. Barbro Betalar tittar igenom ditt förslag och kollar igenom att det följer deras regler och sedan publiceras det så att det går att rösta på det.

4. Sedan får man helt enkelt tipsa sina vänner och klasskompisar om att de ska gå in och rösta på just ditt förslag på hemsidan.

5. De förslagen som får flest röster blir det rådslag om. När röstningen har avslutats kan du läsa när och om vad blir rådslag.

6. Om ditt förslag får vara med under rådslaget får du vara med och presentera ditt förslag för politikerna. Politikerna kommer sedan avgöra om det går att genomföra. Efter rådslaget tar politikerna med förslagen och era synpunkter med sig till kommunfullmäktige eller någon annan av nämnderna.

7. Ett förslag kan ibland lösas enkelt. Men ibland kan det även kosta mycket pengar och berör många människor och då behöver konsekvenserna vägas in innan man kan ta ett beslut.
   
   

Andra saker du skulle kunna göra för att påverka i Kungsbacka kommun är att;

Kontakta kommunalrådet

 

Per Ödman (M)
E-post: [email protected]

Ulrika Landergren (FP)
E-post: [email protected]

Eva Borg (S)
E-post: [email protected]

Kontakta partierna
Du kan ta kontakt med gruppledarna för de politiska partierna i kommunfullmäktige.

 

Kontakta politikerna
Du kan ta personlig kontakt med de ca 300 politikerna i Kungsbacka kommun. Deras kontaktuppgifter finns i kommunens förtroendemannaregister.

 

Lämna en kommentar
Om du har synpunkter, förslag eller klagomål på kommunens service kan du lämna en KOMmentar. Du kan ringa 020-86 80 20 och lämna en förlag på telefonsvararen.
Skicka in talongen som finns på Kungsbacka bibliotek, på medborgarkontoret och alla stora kommunala arbetsplatser. Skriv ner din KOMmentar och skicka in gratis.
Skicka e-post till [email protected].

Medborgarkontoret
På medborgarkontoret i stadshuset kan du framföra dina synpunkter, bli hänvisad till rätt person och få hjälp med att skriva en kommentar.

 

Text: Nathalie Ring

Foto: Emmy Thörnelöf

Dagens ungdomar är lata, oansvariga och oengagerade. Speciellt när det gäller politik och att påverka skolan och samhället. Det är i alla fall så som jag har uppfattat den bilden som tyvärr finns av oss. Personligen kan jag ju meddela att detta inte gäller alla dagens unga, men jag måste faktiskt erkänna att det tyvärr ligger lite sanning i det. Jag tror att mycket av vårt oengagemang angående att påverka samhället vi lever i beror på att de som har makt inte tar våra åsikter och idéer på allvar. Vi är heller inte tillräckligt ihärdiga och jobbiga för att få som vi vill. När de som verkligen vill och försöker att påverka hela tiden blir bortprioriterade tappar de tillslut orken och lusten. De orkar helt enkelt inte att anstränga sig för att få sina idéer och förslag hörda. Detta tycker jag är väldigt synd då jag är ganska så säker på att ungdomar faktiskt har mycket bra att komma med när det gäller att förbättra samhället. Det är ju vi som är framtiden, det är ju vi som ska ta över efter dagens politiker och chefer. Troligtvis så finns det många av dagens fortfarande engagerade ungdomar som mer än gärna skulle ersätta några av de nuvarande politikerna.

Svenska ungdomar har det väldigt bra och mycket att säga till om när det gäller politik om man jämför med ungdomar i många andra länder världen över. Vi får i alla fall tycka och tänka som vi vill, vi får till och med yttra det. Det ska vi vara glada för, men vi ska också ta tillvara på denna möjlighet vi har. Jag tror att de flesta inte vet om vilken chans som finns att ta om man verkligen vill påverka. Tänk hur ungdomar från andra länder skulle reagera om de helt plötsligt fick samma regler som vi här i Sverige. Förmodligen så skulle de kasta sig över de som har makten och komma med olika förslag och idéer. De skulle säkerligen vara mer ihärdiga också, bara för att de nu har fått chansen att kunna påverka, något som de inte ens kunde drömma om innan. Det jag vill få fram är att vi som har växt upp med frihet och möjligheten att påverka knappt tänker på det just för att vi alltid har kunnat göra det. Det är inget nytt och spännande för oss. Det kan hända att man har försökt att förändra något någon gång och fått ett nej eller inget svar alls för att sedan ge upp och säga ”jag försökte”. Visst, det är svårt att kunna påverka. Visst blir vi unga inte alltid tagna på allvar. Men inte ska lite motgångar och hinder få oss att ge upp. Vi borde stå upp och fortsätta att slåss för vår framtid.

 

Text: Emmy Thörnelöf

I Kungsbacka kommun upplever många att ungdomar är dåliga på att engagera sig i politiska frågor, säger kommunfullmäktige Ulrika Landergren. Men sommaren 2011 fick tio ungdomar chansen att vara med och påverka genom ett sommarjobb på Elektronen i Kungsbacka. Sommarjobbet gick ut på att ungdomarna skulle analysera den LUPP-undersökning som gjorts i Kungsbacka 2010 och komma fram med en handlingsplan för att lösa de problem som uppmärksammades i undersökningen.

 

En av dessa sommarjobbare är Petter Åkerlund. Vi träffade honom på biblioteket i Kungsbacka för en intervju. Det är en lång, smal kille med mörk mössa som möter oss i entrén, han ser sig sökande runt i lokalen och våra blickar möts. Vi hälsar artigt och väljer ett bord i de lite lugnare delarna av biblioteket. När vi förbereder oss för att börja tar Petter upp en rubiks kub ut väskan som han börjar leka med. På mindre än två minuter är den klar. Han skrattar lite och säger att han gillar kuber. Hans rekord är att lösa den på 48 sekunder.

 

Petter Åkerlund är 17 år och bor i Kullavik. Han är en av de få ungdomar i Kungsbacka som tycker det är viktigt att engagera sig i politik och att kunna påverka. Men att jobba med det var inte självklart. ”Helt ärligt sökte jag jobbet för att jag inte ville rensa ogräs”, skrattar han ”Så hittade jag jobbet som feriearbetare på Kungsbackas hemsida och tänkte ”Vad kul, jag ansöker!”. Kommunen sökte tio feriearbetare men i slutändan var det elva stycken som fick jobbet. ”Cheferna kunde inte bestämma sig för bara tio” säger han medan han för andra gången löser rubikskuben. Jobbet pågick under tre veckor och deras arbetsuppgift var att analysera och hitta lösningar på de problem ungdomar har i Kungsbacka idag, och till slut komma fram med förbättringsförslag. Allt för ungdomarna i Kungsbacka. ”Det är 3 veckor då man ska prata, diskutera, lyssna, lära dig saker. Det är som en skola fast du lär dig mer intressanta saker och du känner verkligen att du gör någonting viktigt. Det fanns en bra känsla av att man faktiskt höll på att förändra någonting. Bara den känslan gör att det blir kul”, ler Petter.

 

Om något blir av med förslagen vet de inte än. ”Det tar ju tid, det är inga förslag som har fått chansen att komma långt än. Men med tanke på att varenda nämnd vi har presenterat förslagen för är jättepositiva hela tiden och bara vill få igenom det direkt så kommer någonting att hända med förslagen, på ett eller annat sätt. Men än så länge har det inte blivit någonting med tanke på att det tar lång tid.” säger Petter och ler. På frågan om han tyckte att det var ett roligt jobb finns det ingen tvekan alls i hans röst. ”Det var skitkul, verkligen jätteroligt! Det roligaste är nu när vi gör presentationerna och när folk visar att de tycker att man är duktig. De visar verkligen sin uppskattning, de kunde bara spontant ropa ut ”wow” under en föreläsning! Det är så härligt att de verkligen tycker att det är bra. På något föredrag var det någon som kom fram och skakade hand efteråt och sa att de tyckte att det var grymt och det kändes jättebra att de tycker att vi, som ungdomar, har bra förslag”, fortsätter Petter.

 

Idag är Petter engagerad i många andra politiska sammanhang som Barbro Betalar och HBTQ-gruppen (Homo- bi- trans – queerpersoner). Den senare ska nu uppmärksammas i en festival framöver. ”Vi ska anordna en festival med den gruppen i början av maj. Den ska vara i Kungsbacka. Vi gör en festival med musik osv. Det är viktigt för mig är att det inte blir en vanlig HBTQ-festival, det finns redan i Göteborg, Pridefestivalen. Den här festivalen ska inte bara vara inriktad på HBTQ utan på jämställdhet i allmänhet. Budskapet att det inte spelar någon roll vart du kommer ifrån, hur du pratar, vilken sexuell läggning du har, bara att du är en människa”. Petter tycker att ungdomar i Kungsbacka är dåliga på att engagera sig. Han tror att det är för att de känner att de inte har tid och att de inte är nog intresserade. Men han tror också att många inte vet hur man kan påverka. ”Det var något som vi upptäckte i LUPP-undersökningen, att det är väldigt få som tror att de faktiskt kan förändra någonting”, förklara Petter. Men han tycker inte att det är kommunens fel utan att det snarare ligger på ungdomarna. ”Kommunen är bra på att nå ut tycker jag, det är ungdomarna som inte tar till sig någonting. Det är faktiskt en utav våra frågor, hur vi ska nå ut till ungdomar. Marknadsföring är ett svårt ämne, det finns för mycket och folk bryr sig inte tillräckligt mycket. Kommunen försöker nå ut gång på gång på gång men det är svårt. Över huvud taget så tror jag inte att ungdomar är engagerade, för att de orkar inte helt enkelt”, säger han och rycker lite på axlarna.

 

Att Petter är med i HBTQ-gruppen är inga konstigheter. Hans hjärtefrågor handlar om jämställdhet, rättigheter och om människor. ”Under jobbet fick vi reda på mycket statistik, som att 50% av alla ungdomar tycker att skolan inte reagerar när en lärare kränker en elev”, Petter skakar på huvudet. ”Och att stressnivån hos ungdomar ligger 20% över rikssnittet i Kungsbacka. När vi först såg den här statistiken blev vi väldigt upprörda, vi satt och skrek ut ”Kolla på det här!”. Man blev lite chockad och för första gången förstod man att man faktiskt behöver förändra kommunen. Jag har alltid tänkt att Kungsbacka är en bra kommun, så när jag först kom till elektronen så visste jag inte vad jag skulle säga, jag trodde inte att det behövdes förändras. Sedan när jag läste statistiken så förstod jag att det uppenbarligen inte är så bra som man tror”, säger han med en bekymrad min.

 

Petter Åkerlund.

Foto: Emma Grann

 

 

En annan av de 11 feriearbetarna är Klara Gattbro. Hon går den estetiska linjen på Aranäsgymnasiet och gillar att engagera sig i bland annat teater och politiska frågor. När vi träffar henne är hon är mycket positivt inställd när hon berättar om hur hon bestämde sig för att bli kommunutvecklare i Kungsbacka. ”Jag tyckte att det skulle vara en intressant möjlighet att bli hörd och få en chans att påverka”, berättar Klara.

 

Hon förklarar syftet med kommunutvecklarnas arbete att komma fram med en handlingsplan som de arbetat fram utifrån lupp-undersökningen. De skulle hitta möjligheten att förändra de problem som finns i Kungsbacka bland ungdomar och Klara tycker att de klarade sitt arbete mycket bra. ”Vi kom fram med väldigt bra förslag, och de allra flesta var gratis och det fanns involverat samarbete mellan olika myndigheter och ungdomarna” säger hon med ett leende på läpparna.

”Den första veckan hade vi föreläsningar om genus och om hur kommunen är uppbyggd. Sedan de två sista veckorna försökte vi hitta möjligheter att förändra de här sakerna” berättar Klara.

Klara beskriver jobbet som väldigt lärorikt och roligt. ”Alla jobbade tillsammans, vi hjälptes åt och det var en jättebra stämning i gruppen. Just för att det var en sån härlig grupp blev det genast roligare att jobba, man kände verkligen att man hade gjort något produktivt och hjälpte andra på något sätt”, berättar hon. ”Det kändes viktigt”. Klara lutar sig framåt och harklar sig lågt innan hon fortsätter. ”Vi var på studieresa till Uddevalla där de höll på med ett liknande projekt och där hade lottat ut platserna för de som skulle jobba och jag tycker inte att deras resultat var alls lika bra, de verkade inte ta det lika seriöst som vi”. Klara lutar sig tillbaka i stolen igen och lägger händerna i knät. ”Nu ska jag inte säga att vi var bäst men vi brann verkligen för det här och det märkte man att de inte gjorde”, fortsätter hon. Precis som Petter berättat blev Klara också upprörd över saker de fick lära sig. ”Det som upprörde mig mest var att lärarna inte brydde sig om någon elev blev kränkt. De handlade inte när de fick reda på det. Det är sådant som inte får ske”, säger Klara bestämt och fortsätter, ”eftersom att jag är involverad i en ungdomsgrupp mot rasism så var frågan om smygrasism viktig för mig, det förekommer alldeles för mycket hat och kränkningar beroende på vilket kön, etnicitet eller religion man har”, säger hon och tystnar.

Precis som Petter tycker Klara Gattbro också att ungdomar i Kungsbacka inte är bra på att engagera sig i politiska frågor. ”Jag tror att väldigt många inte vet att de kan påverka. De känner kanske att det inte är någon idé att göra något eftersom att ingen kommer att lyssna på dem. Det var så jag kände innan jag fick höra talas om Barbro Betalar, men allt kan ju egentligen motverkas med hjälp av utbildning. Får ungdomar lära sig att det finns ett bra forum för dem här i Kungsbacka så tror jag att de kommer att vilja engagera sig mer”, säger hon. ”Politikerna säger ju att ´Vi har gjort allt vi kan´ men jag tror inte riktigt att de vet var ungdomarna rör sig eller hur de bäst blir kontaktade om saker, event eller liknande. Jag tror att det kan vara en anledning till att ungdomar inte vet att de kan påverka. Barn och ungdomar går ju liksom inte till stadshuset”. Klara skrattar till men blir genast seriös igen och tittar ner i marken. ”Jag tror att vi måste bli bättre från båda håll, både vi ungdomar och politikerna”, säger hon sedan.

 

Klara Gattbro.

Foto: Emma Grann

 

När vi frågar Klara om hon tyckte att hon och de andra feriearbetarna lyckades påverka så lyser hon genast upp. ”Ja verkligen! Och när vi presenterade det här för samrådsgruppen så fick vi så otroligt bra gensvar”, säger hon glatt. Hon lutar sig framåt igen och fortsätter ”Jag vill rekommendera det här jobbet till alla som känner att de kan göra något, att man vill påverka kommunen. Bara man brinner för det så går det andra ganska lätt. Jag lärde mig så mycket också, hur man arbetar för att få fram någonting ganska stort, hur man kan lägga fram sina förslag på ett seriöst sätt och professionellt sätt”. Hon tar en kort paus, tittar på oss och säger glatt ”Jag skulle definitivt kunna tänka mig att göra det igen nästa år!”.

Petter känner att också att han påverkade och att han gjorde något nyttigt genom sommarjobbet men han skulle inte välja samma sommarjobb nästa sommar. ”Jag tänker att det inte är bra att ha samma person två år i rad. Jag vet inte vad jag ska göra nästa år men det här jobbet ser bra ut på CV, så jag gissar att jag kommer att kunna få ett bra jobb ändå". När vi frågar Petter och Klara vad de vill jobba med ”när de blir stora” är militär drömjobbet för Petter, men han pratar också om att bli politiker. ”Jag tror att jag har blivit ganska bra på att både hantera intervjuer och media, och även att debattera och använda rätt ord. Det lärde vi oss. Det är bra att få lära sig att hantera den sortens av stress och press”. Klara tänker i andra banor. ”Förhoppningsvis kommer jag studera mänskliga rättigheter och hjälpa till i något u-land. Om det inte blir teater då!”, skrattar Klara.

 

 

Text: Mathilda Simmergren & Emma Grann

 

Statistik:1

 

Hur trivs ungdomar i kungsbacka?

 

Mycket bra 20% Bra 39% Okej 20% Mindre bra 7% Dåligt 14%

 

Statistik:2

 

Vill Kungsbackas ungdomar vara med och påverka frågor som rör kungsbacka?

 

Ja 64% Nej 36%

 

Statistik:3

 

Har ungdomarna i kungsbacka försökt påverka sin omgivning via kommunen?

 

Ja 15% Nej 85%

 

Statistik:4

 

Anser våra ungdomar att de har blivit informerade av skolan hur de kan påverka sin omgivning?

 

Ja 61% Nej 14% Vet ej 25%

 

Statistik:5

 

Vad ungdomar tycker är bäst med Kungsbacka.

 

Att det är nära till Göteborg Bra pendeltåg till Göteborg Nära till havet Fin och mysig stad

Nära till Tyskland och Danmarks- båtarna Kungsmässan

 

Statistik:6

 

Vad ungdomar tycker skulle kunna bli bättre i Kungsbacka.

 

Mer bostäder till unga

Billiga bostäder till unga

Mer folk på stan, det känns dött

Mer som Varberg, kungsbacka saknar nattliv

Flera krogar

Krogar som är öppna längre

Fler bussar

Bussar som åker hela natten

Billigare bussar

Mer gamla byggnader

 

Statistik: 7

 

Hur gick de ungdomar tillväga som försökt påverka sin omgivning?

 

Barbrobetalar 50%

Klassråd 25%

Ringt kommunen 25%

 

Text: Zackarias Edwall

Barbro Betalar är ett projekt för unga i Kungsbacka som vill få sina röster hörda av kommunen. Projektet Barbro Betalar startades för sex år sen för att politikerna i Kungsbacka ville veta mer om vad ungdomarna i kommunen tyckte. För sex år sedan var det bara en kampanj men idag är det så mycket mer. Förra året var budgeten 60.000 kronor och det gick enbart till ungdomars projekt. I år har budgeten stärkts med ytterligare 40.000 kronor, men det är knappt så att det räcker till alla ansökningar som blir fler för varje år.
Maria Nilsson, ungdomsutvecklare för Barbro Betalar är en person som har mycket kontakt med ungdomarna, både på skolorna och via barbrobetalar.se som hon sköter.
- Vår mål grupp är de ungefär 8.000 ungdomar i kommunen inom åldrarna 14-20. Det är många som vi vill informera om möjligheten som Barbro Betalar ger för att kunna påverka i kommunen. Mycket handlar om att nå ut till alla kommundelar och sprida ordet om Barbro Betalar, säger hon.
Ett av målen som blir mer aktivt framöver är att göra Barbro Betalar mer lättillgängligt. Planerna är att det ska finnas en kontaktperson för de som bor i Kullavik och Särö. Det innebär att dem inte ska behöva åka till Kungsbacka för att påverka.




Så går det till
Två gånger per år har Barbro Betalar kampanj. Under kampanjens tid kan du som är ung bidra med förslag på hemsidan, detta gör man den första månaden varje termin. På hemsidan röstar man fram förslag under två veckor och de bästa kommer till rådslag där politiker och ungdomar diskuterar dem. Efter rådslaget tar politikerna med ungdomarnas synpunkter till kommunfullmäktige, sedan hoppas man på ett bra beslut.
- I vissa förslag fattas besluten på fullmäktigenivå där 61 ledamöter utreder. Många förslag går lättare och snabbare, men det är också de som inte syns, säger Maria.

Vad har genomförts?
Många viktiga förändringar har genomförts tack vare de ungdomar som har engagerat sig och velat ändra på sin tillvaro. Några av de förändringar som skett är bland annat bärbara datorer till eleverna på många skolor, fräschare bussar och ändringar angående avståndet för att få skolbusskort.

Andra bidragsalternativ
Ett annat alternativ för att hjälpa till att utveckla Kungsbacka kommun är kommentaren på kungsbacka.se. Där kan du anonymt ställa frågor om vad som helst till kommunen. Frågan kommer sedan delas ut till ansvarig person som måste svara. Om du var anonym kan du se svaret på hemsidan, om du gick ut med kontaktuppgifter kontaktas du. Kommentaren är till för alla. För den mer entusiastiska ungdomen är alltid Barbro Betalargruppen öppen där man har hand om förslagenv, men där kan det också ordnas festivaler och filmkvällar. Om du vill syssla med något och inte har vänner som är intresserade av just det kan Barbro Betalar hjälpa dig att leta folk från olika kretsar.                   
- Det börjar oftast med att en person kommer till oss, det är allt som behövs, säger Maria.

 

Text: Zackarias Edwall

Vad gör fritidsnämnden i Kungsbacka?

Vi stödjer fritidsverksamheten för ungdomar som är 7-20 år gamla. Sedan första januari i år har vi också blivit ansvariga för folkhälsan för hela kommunen, vilket innebär alla förvaltningar.

Hur sammarbetar ni med ungdomar?
Den minsta tiden går tyvärr åt till möten med ungdomar. Men vi har ju Barbro betalar som ni kanske känner till, dit ungdomar kan vända sig med förslag och idéer. Nu har vi även börjat jobba med ferie-arbetare som vi kallar för ”kommunutvecklarna”, de är 16-18 år gamla och deras uppgift är att ger barnens syn på olika problem. Om vi t.ex. gör en lupp-undersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) och det visar sig att förstörelse är ett stort problem i Kungsbacka enligt ungdomar i undersökningen, då får de ferie-arbetarna komma med förslag om hur de tror att problemet skulle kunna lösas.

Vad har ni gjort för ungdomar i Kungsbacka?
Vi har gjort hemskt mycket anläggningar som idrottshallar, fotbollsplaner och liknande. Vi försöker också få en verksamhet för ungdomar som inte är med i någon förening. På över 50.000 kommuner så är vi nummer 2 i Sverige på att ha bra anläggningar för ungdomar, men det går alltid att göra mer!

Är ni duktiga på att informera ungdomar om vad ni gör?
Nej vi är dåliga på det. Men man kan vända på frågan, ungdomarna är också dåliga på att ta reda på såna saker. Det skulle kunna bli bättre på båda vägar!

Vilket är det bästa sättet att ta kontakt med er?
Först och främst ska man nog gå med i Barbro betalar, om du går i årskurs åtta fram till gymnasiet årskurs 2. Där kan man påverka. Men det finns alltid saker vi inte kan genomföra men där får ungdomarna alltid ett svar, ofta förstår ungdomarna vad det handlar om när de får svaret. Sedan tycker jag att man ska gå till våran hemsida och kolla läger där, där står det jättemycket grejer.